Att leva

Allt handlar om hur vi bemöter varandras behov utifrån vissa personliga riktlinjer - detta anser jag är viktigt särskillt om man har liksom jag autistiska drag som gör att jag har svårt med det sociala samspelet och viss kommunikation.  
 
Jag lever med personliga assistenter dygnet runt och för mig så innebär det ofta att assistenten ska vara i bakgrunden och låta mig leva maximalt utan att deras värdingar ska vara i fokus. Enligt mig så är det viktigt att vara personlig men inte allt för privat. Viljan att hjälpa utan att bestämma hur jag vill leva mitt liv är A och O.
Det är också viktigt att kunna motivera på ett proffisionellt sätt.
 
Säger det igen, att leva med personlig assistans är att leva i ständig utveckling om sig själv. Inte alltid lika lätt som att "bara" leva - eller vad vet jag?
 
 
 
 

Kommentera här: