Hjärtat behöver snacka

Just nu känns det som om jag behöver skriva lite här. Vet inte riktigt, jag tvekar samtidigt som jag vet att jag gör detta för min skull och för mina känslors skull.
 
Många upplever mig som en glad tjej utåt men det är offtast bara ett sätt för mig att bli omtyckt. Har väldigt svårt att tala sanning eller egentligen inte.. För jag är ju en kännslomänniska så jag brukar ha lätt att utrycka mig. Men offtast kan det bli fel tolkat.. Nu får ju ni tolka mig som ni vill. Men offtast kan jag verka "kort i tonen" när jag egentligen bara vill gråta.. Återigen, jag tror att min omgivning inte gillar mig, jag vill göra mitt bästa i alla situationer..
 
Jag tror att många har upplevt mig kaxig och att jag håller mig borta från världen - men så är inte fallet, jag tror att om jag berättar för mycket om mina känslor så går alla.. För så har det varit till o från hela mitt liv. Jag har fått en god tillit till personer sen har de stuckit.. Mitt baggage kan man säga.. Idag vet jag att jag inte ska tro så mycket, lite därför som jag skriver detta (tror jag omedvetet)..
 
Mitt liv är helt underbart men med en otroligt skörhet.. Alltså jag har och är både. Jag är en glad tjej men också skör.. Varit med om mycket redan, både saker som har vart en glädje men även saker som har gjort jävligt ont. Nu vill jag inte nämna några namn eller ge ut någon. Allt är någon mening med och jag är väl så stark så jag ska klara av det..
 
Jag gjorde det i min ungdom och jag gör det idag.. Två skillda saker men med samma längtan! Varför just jag, undrar jag och sitter här.. Varför ska just jag behöva gå igenom nästan samma sak som jag gjorde då.. Livet kan verkas orättvist men jag tog mig ur förut och ska väl stå kvar nu med. Nu är det inte riktigt samma sak, för i min ungdom blev jag bortvald.. Eller jo, det är fani mig samma sak när jag tänker efter..
 
Jag vet idag att jag är mycket starkare i mig själv än för typ 12år sedan. Plus att jag gått igenom denna känsla för. Detta gör att jag idag står mycket tryggare kvar och faller inte till botten.. Eller så har jag varit där nere men sedan klättrat upp - jo så är det.. :)
 
Så skönt det var o få skriva av sig! O tack för att just du läste..
Kram
 
 
 
 
 

Livet är härligt, märkligt och alldeles underbart

Som rubriken säger så förstår ni säkert att mitt liv är härligt, märkligt och alldeles underbart just nu. Jag inser att jag får till mig saker som jag förutspått och det är ju "normalt" i mitt liv. Kan man säga att jag är synsk? -Jo, lite.. Fast på ett positivt sätt.. Ber jag om något så kommer det för eller senare.

Här om veckan drömde jag att någon sa, "om 3veckor får du svar". Likförbannat så har jag fått små uppenbarelser, dock inte svar men mer små tecken på att det blir som jag tänkt.. Hihi, märkligt..

O nu har det hänt.. Kan inte säga i detalj p.g.a. säkerhetsskäl.. Men nu så händer det snabba kast o en ny vändning börjar i mitt liv.. Underbart! Åh, det kommer bli såå bra.. <3

Kram!